DE TYSTA ORDENS RIKE
Jag önskar så innerligt att jag vågade skriva sanningen.
Sätta orden på print som bor i mitt sinne, mitt hjärta och själ.
Alla känslor, bilder, upplevelser och ord som bubblar inom mig.
Som skriker sig andfådda och tillslut tappar rösten.
Alla bokstäver som formas till färdiga ord och texter som redan existerar.
Existerar i form av mig!
Hela jag är en vandrande bok, med så många ord och meningar.
Men jag vågar inte.
Jag vågar inte skriva om allt det fula.
Om allt det förbjudna.
Det hemska.
Livet har levt hårt och skoningslöst med mig.
Jag beundrar alla författare som vågar sätta alla sina hemska livserfarenheter på print.
Som vågar blotta sig och dela med sig av det privata.
För det är ju faktiskt såna ord, meningar och texter som berör.
Jag tvingar mig själv att inte skriva det jag vill.
Jag lindar in mina ord i metaforer och ordkonstelationer som ibland inte ens mina närmaste förstår sammanhanget i.
Därför blir mitt skrivande så svårt och komplicerat för mig.
Önskan i mig brinner, men samtidigt förlamar mig i min osäkerhet.
Jag står stilla och stampar frustrerat på samma ställe i de tysta ordens rike.
Sätta orden på print som bor i mitt sinne, mitt hjärta och själ.
Alla känslor, bilder, upplevelser och ord som bubblar inom mig.
Som skriker sig andfådda och tillslut tappar rösten.
Alla bokstäver som formas till färdiga ord och texter som redan existerar.
Existerar i form av mig!
Hela jag är en vandrande bok, med så många ord och meningar.
Men jag vågar inte.
Jag vågar inte skriva om allt det fula.
Om allt det förbjudna.
Det hemska.
Livet har levt hårt och skoningslöst med mig.
Jag beundrar alla författare som vågar sätta alla sina hemska livserfarenheter på print.
Som vågar blotta sig och dela med sig av det privata.
För det är ju faktiskt såna ord, meningar och texter som berör.
Jag tvingar mig själv att inte skriva det jag vill.
Jag lindar in mina ord i metaforer och ordkonstelationer som ibland inte ens mina närmaste förstår sammanhanget i.
Därför blir mitt skrivande så svårt och komplicerat för mig.
Önskan i mig brinner, men samtidigt förlamar mig i min osäkerhet.
Jag står stilla och stampar frustrerat på samma ställe i de tysta ordens rike.
MILLIS TANKAR OCH ÖNSKAN OM JULEN 2009
Från köket doftar julematen,
Snart ska den serveras och läggas upp på faten.
Mamma är glad och rosig om kinden.
Du tindrar med barnaögon och lystrar efter tomten genom snöstormsvinden.
Fönsterrutorna täckta av vackra frostkristaller
Från skyn vita flingor i massor faller.
Granen vackert klädd i finrummet står.
Den lilla undrar vad hon av tomten får.
De tända ljusen sprider värmande ljus.
Idag är det jul i vårt hus.
En dag av glädje, kärlek och skratt.
Så ska det fortsätta fram till den magiska natt.
Då betlehems stjärnan på himlens svarta valv syns lysa
Denna afton ska vi bara kärlek hysa.
En riktig jul i år det ska bli.
En kärleksfull stund full av magi.
I kakelugnen en brasa sprakande brinner.
Alla sorger för stunden försvinner.
Saknade fattas men er närvaro känns.
Nya hjärtan har tillkommit med ny influens.
Denna jul ska bli den allra bästa.
Med hopp om att många kära ska komma och gästa.
Inget stress, inga tårar, bara kärlek.
För första gången på evigheter ska denna jul bli en barnlek.
Snart ska den serveras och läggas upp på faten.
Mamma är glad och rosig om kinden.
Du tindrar med barnaögon och lystrar efter tomten genom snöstormsvinden.
Fönsterrutorna täckta av vackra frostkristaller
Från skyn vita flingor i massor faller.
Granen vackert klädd i finrummet står.
Den lilla undrar vad hon av tomten får.
De tända ljusen sprider värmande ljus.
Idag är det jul i vårt hus.
En dag av glädje, kärlek och skratt.
Så ska det fortsätta fram till den magiska natt.
Då betlehems stjärnan på himlens svarta valv syns lysa
Denna afton ska vi bara kärlek hysa.
En riktig jul i år det ska bli.
En kärleksfull stund full av magi.
I kakelugnen en brasa sprakande brinner.
Alla sorger för stunden försvinner.
Saknade fattas men er närvaro känns.
Nya hjärtan har tillkommit med ny influens.
Denna jul ska bli den allra bästa.
Med hopp om att många kära ska komma och gästa.
Inget stress, inga tårar, bara kärlek.
För första gången på evigheter ska denna jul bli en barnlek.
PÅ GRUND AV DIG,,,Millis översättning av "Because of you"
Jag tänker inte göra samma misstag som du gjorde.
Jag tänker inte tillåta mig själv att orsaka mitt hjärta så mycket sorg.
Jag tänker inte gå sönder, så som du, för att du föll för hårt.
Jag har lärt mig den hårda vägen, att aldrig låta det gå så långt.
Om jag blir osäker, tar det inte lång tid innan du står där och pekar vilken väg, du tycker jag ska gå.
Jag kan inte gråta, för jag vet att det är tecken på svaghet i dina ögon.
Jag är tvingad att fejka leenden, skratt, varje dag i mitt liv.
Mitt hjärta kan aldrig gå sönder, för det har aldrig varit helt från början.
Jag såg dig dö,
jag hörde dig gråta varje natt i sömnen.
Jag var så liten,
du skulle vetat bättre än att luta dig mot mig.
Du tänkte aldrig på någon annan,
du såg bara din egen smärta.
Och nu är det jag som gråter om natten för samma jävla sak.
På grund av dig, har jag svårt att lita på någon annan än mig själv.
På grund av dig, måste jag alltid kämpa så hårt för att glömma allting.
På grund av dig, så vet jag inte hur jag ska kunna släppa in någon annan i mitt liv.
På grund av dig, skäms jag för mitt liv för att det är så tomt.
På grund av dig, så är jag rädd.
Jag tänker inte tillåta mig själv att orsaka mitt hjärta så mycket sorg.
Jag tänker inte gå sönder, så som du, för att du föll för hårt.
Jag har lärt mig den hårda vägen, att aldrig låta det gå så långt.
Om jag blir osäker, tar det inte lång tid innan du står där och pekar vilken väg, du tycker jag ska gå.
Jag kan inte gråta, för jag vet att det är tecken på svaghet i dina ögon.
Jag är tvingad att fejka leenden, skratt, varje dag i mitt liv.
Mitt hjärta kan aldrig gå sönder, för det har aldrig varit helt från början.
Jag såg dig dö,
jag hörde dig gråta varje natt i sömnen.
Jag var så liten,
du skulle vetat bättre än att luta dig mot mig.
Du tänkte aldrig på någon annan,
du såg bara din egen smärta.
Och nu är det jag som gråter om natten för samma jävla sak.
På grund av dig, har jag svårt att lita på någon annan än mig själv.
På grund av dig, måste jag alltid kämpa så hårt för att glömma allting.
På grund av dig, så vet jag inte hur jag ska kunna släppa in någon annan i mitt liv.
På grund av dig, skäms jag för mitt liv för att det är så tomt.
På grund av dig, så är jag rädd.
FRÖKEN NATT OCH DAG OCH FRUSTRATION
Fröken natt och dag har så mycket hon vill förmedla.
Orden stockar sig i ren frustration över i vilken ordning dem ska förmedlas.
Lika komplext som vanligt, som alltid fröken natt och dag.
I det stora hela är det väl just det ordet, frustration, som är det övervägande i sammanhanget, för tillfället.
Frustration över att ingenting fungerar som det ska.
Frustration över att bli illa behandlad från alla möjliga håll, på olika sätt.
Frustration över att inte veta hur eller vad denna, i normala fall, fröken ska handskas med allt.
Fröken kan skrika.
Fröken kan vara lugn.
Fröken kan vara och agera hur som helst.
Men utmaningen är att agera så som det gynnar henne bäst i det olika situationerna.
Fröken natt och dag plågas.
Hon plågas så det skär sönder själen i hemska rispande ljud.
Som naglar på en svart griffeltavla.
Men det är bara fröken som hör det hemska ljudet och känner hur rispandet av vånda skär i hennes själ.
På utsidan oklanderlig, men med ett kanske lite nervösare och stirrigare uttryck.
Det är svårt att vara helt fokuserad och totalt lugn med alla tankar som far.
Alla känslor som slingrar sig som ormar i en ormgrop inom henne.
Allt är så vridet och förvirrat och osäkert.
Kontrollen tappad eller rättare sagt fråntagen henne.
Fröken natt och dag äger sitt liv, men andra stjäl bitar av det, från henne.
Bitar som påverkar hennes liv, tas ifrån henne och gör känslan av maktlöshet gigantisk.
Hur ska fröken kunna leva sitt liv så som hon vill,
när det finns andra som vill leva det åt henne.
Som tar för sig och styr och ställer.
Som sprider svart hemsk ondska med klyven tunga.
Fröken natt och dag söker ljuset.
Hon söker tryggheten i gemenskapen.
Hon söker glädjen.
Fröken natt och dag är vilsen.
Så förbannat vilsen.
Mer än någonsin!
Orden stockar sig i ren frustration över i vilken ordning dem ska förmedlas.
Lika komplext som vanligt, som alltid fröken natt och dag.
I det stora hela är det väl just det ordet, frustration, som är det övervägande i sammanhanget, för tillfället.
Frustration över att ingenting fungerar som det ska.
Frustration över att bli illa behandlad från alla möjliga håll, på olika sätt.
Frustration över att inte veta hur eller vad denna, i normala fall, fröken ska handskas med allt.
Fröken kan skrika.
Fröken kan vara lugn.
Fröken kan vara och agera hur som helst.
Men utmaningen är att agera så som det gynnar henne bäst i det olika situationerna.
Fröken natt och dag plågas.
Hon plågas så det skär sönder själen i hemska rispande ljud.
Som naglar på en svart griffeltavla.
Men det är bara fröken som hör det hemska ljudet och känner hur rispandet av vånda skär i hennes själ.
På utsidan oklanderlig, men med ett kanske lite nervösare och stirrigare uttryck.
Det är svårt att vara helt fokuserad och totalt lugn med alla tankar som far.
Alla känslor som slingrar sig som ormar i en ormgrop inom henne.
Allt är så vridet och förvirrat och osäkert.
Kontrollen tappad eller rättare sagt fråntagen henne.
Fröken natt och dag äger sitt liv, men andra stjäl bitar av det, från henne.
Bitar som påverkar hennes liv, tas ifrån henne och gör känslan av maktlöshet gigantisk.
Hur ska fröken kunna leva sitt liv så som hon vill,
när det finns andra som vill leva det åt henne.
Som tar för sig och styr och ställer.
Som sprider svart hemsk ondska med klyven tunga.
Fröken natt och dag söker ljuset.
Hon söker tryggheten i gemenskapen.
Hon söker glädjen.
Fröken natt och dag är vilsen.
Så förbannat vilsen.
Mer än någonsin!
MILLIS RIMMAR PÅ BRÄNT
Jag är flickan som elden har bränt
Jag lekt med flammor utan att känt
Pilen siktat och bågen spänt
Men aldrig någonsin erkänt
Att det som skedde har hänt
Dörrar har öppnats på glänt
Ord som sårat satts på pränt
Och kuverterats och blivit sent
Rätt så frekvent
Nu har jag blivit advent agent
Och bekänt fragment
Som borde blivit uppbränt
Här var det tänt!
Kallats docent
Som hårdhänt godkänt
Konvent och patent
Av olika moment
Latent har jag blivit patient.
Eller klient
Som endast räknas statistiskt i procent.
Vilken 30 års present
En slapphänt skribent
Med många sagment
Känns som att vara student
Och sjukhus abonnent
Vilket dekadent argument
Att behöva assistent som disponent
Det står skrivet i ett dokument
Så jävla excellent
Känslomässigt impotent
För det saknas en komponent
Svårt att vara konsekvent
När livet känns som ett skämt
Resistent, president och ett jävla expriment
Inkompetent, intelligent och totalt ambivalent
Turbulent temperament
Totalt övertänt
Jag lekt med flammor utan att känt
Pilen siktat och bågen spänt
Men aldrig någonsin erkänt
Att det som skedde har hänt
Dörrar har öppnats på glänt
Ord som sårat satts på pränt
Och kuverterats och blivit sent
Rätt så frekvent
Nu har jag blivit advent agent
Och bekänt fragment
Som borde blivit uppbränt
Här var det tänt!
Kallats docent
Som hårdhänt godkänt
Konvent och patent
Av olika moment
Latent har jag blivit patient.
Eller klient
Som endast räknas statistiskt i procent.
Vilken 30 års present
En slapphänt skribent
Med många sagment
Känns som att vara student
Och sjukhus abonnent
Vilket dekadent argument
Att behöva assistent som disponent
Det står skrivet i ett dokument
Så jävla excellent
Känslomässigt impotent
För det saknas en komponent
Svårt att vara konsekvent
När livet känns som ett skämt
Resistent, president och ett jävla expriment
Inkompetent, intelligent och totalt ambivalent
Turbulent temperament
Totalt övertänt
MILLIS RIMMAR PÅ KRISTALL
Tårar av kristall
Göms i blont hårsvall
Ett infall
Blev vågsvall
Som resulterade i känslokall
Som ädelmetall
Vacker allafall
Som dödsmetal
I intervall
Hjärtat känns som en ankomst hall
Varierat med produktionsbortfall
Eller fruktat industriavfall
Brusande som ett vattenfall
Hoppfull som stjärnfall
Misslyckad som ett återfall
Uppfriskande som skyfall
Men hjärtat slår allafall
Göms i blont hårsvall
Ett infall
Blev vågsvall
Som resulterade i känslokall
Som ädelmetall
Vacker allafall
Som dödsmetal
I intervall
Hjärtat känns som en ankomst hall
Varierat med produktionsbortfall
Eller fruktat industriavfall
Brusande som ett vattenfall
Hoppfull som stjärnfall
Misslyckad som ett återfall
Uppfriskande som skyfall
Men hjärtat slår allafall
TÅGET OCH RIM PÅ VAR
Orden famlas ut ur läppar som försöker formulera.
Någon slags förklaring till något som den som läpparna sitter på inte själv förstår.
Tåget.
Det överfulla tråget.
Nära ögat det var.
Mot döden det bar.
För mycket tankar som far.
Många som hade lämnats kvar.
Smärtan i själen skar.
Det fanns inga svar.
Det blodigt allvar var.
Utan försvar.
Tanken var oklar.
Det fanns ingen som henne bar.
Hon var sårbar.
Men hon tog ansvar.
Och tack och lov är hon kvar.
Någon slags förklaring till något som den som läpparna sitter på inte själv förstår.
Tåget.
Det överfulla tråget.
Nära ögat det var.
Mot döden det bar.
För mycket tankar som far.
Många som hade lämnats kvar.
Smärtan i själen skar.
Det fanns inga svar.
Det blodigt allvar var.
Utan försvar.
Tanken var oklar.
Det fanns ingen som henne bar.
Hon var sårbar.
Men hon tog ansvar.
Och tack och lov är hon kvar.
BESTRAFFAD AV PISKRAPP PÅ SJÄLEN
Det river lite grann,
eller river så det riktigt skaver i själen.
Ensamhet är min vän och min fiende i samma hjärtslag.
En tanke som blir en önskan som blir en rivande klo.
Att vara förskräkligt van är ingen behaglig känsla.
Förskräkligt van vid att vara ensam.
Känns ofta som ett straff.
Många straff har jag fått.
Ryggen på min själ bär många blödande sår och läkta ärr av alla straff som piskat.
Jag kan inte annat än se alla piskrapp som min själ fått som annat än straff.
Vad straffas jag av för anledningar?
Om jag tycker att livet är orättvist?
Så in i helvete att jag tycker!
Detta är det värsta,
i detta nu straffar jag mig själv genom piskrapp från piskan som heter sjävömkan.
eller river så det riktigt skaver i själen.
Ensamhet är min vän och min fiende i samma hjärtslag.
En tanke som blir en önskan som blir en rivande klo.
Att vara förskräkligt van är ingen behaglig känsla.
Förskräkligt van vid att vara ensam.
Känns ofta som ett straff.
Många straff har jag fått.
Ryggen på min själ bär många blödande sår och läkta ärr av alla straff som piskat.
Jag kan inte annat än se alla piskrapp som min själ fått som annat än straff.
Vad straffas jag av för anledningar?
Om jag tycker att livet är orättvist?
Så in i helvete att jag tycker!
Detta är det värsta,
i detta nu straffar jag mig själv genom piskrapp från piskan som heter sjävömkan.
FRÖKEN NATT OCH DAG FÖRSEGLA DINA LÄPPAR
Fröken Natt och dag alltid misstag gör.
Ur hennes läppar hon sanningar strör .
I denna världen, lilla fröken det bättre är att tyst vara.
Behåll dina sanningar och i det tysta dem förvara.
Ärligheten i sanningens namn inte alltid välkommen är.
Du blir alltid dömd och betraktas som besvär.
Även om du hela världen på dina axlar bär.
Så skräms människor av saker som dem inte har en aning om vad det innebär.
Fröken Natt och dag du måste lära dig att vara tyst.
Nämn inget om helvetet, inte ett knyst.
Dem av sanningen försinner och du ensam står.
Det är inte alla som livet förstår.
Strö inte salt fröken i dina sår.
Var bara tyst så kanske allt består.
Spela teater så mycket du förmår
Visa inte någon vad du genomgår.
Dölj dina sår
Och dölj dina spår
Var bara tyst och visa vem du är.
Så kanske den som dömmer inte dömmer dig så hårt.
Bevara sanningen som en hemlighet.
Göm den för dem som inte vet.
Lär dig läxan och gör aldrig misstaget igen.
Så kanske du får det du önskar sen.
En riktig hjärtvän.
Ur hennes läppar hon sanningar strör .
I denna världen, lilla fröken det bättre är att tyst vara.
Behåll dina sanningar och i det tysta dem förvara.
Ärligheten i sanningens namn inte alltid välkommen är.
Du blir alltid dömd och betraktas som besvär.
Även om du hela världen på dina axlar bär.
Så skräms människor av saker som dem inte har en aning om vad det innebär.
Fröken Natt och dag du måste lära dig att vara tyst.
Nämn inget om helvetet, inte ett knyst.
Dem av sanningen försinner och du ensam står.
Det är inte alla som livet förstår.
Strö inte salt fröken i dina sår.
Var bara tyst så kanske allt består.
Spela teater så mycket du förmår
Visa inte någon vad du genomgår.
Dölj dina sår
Och dölj dina spår
Var bara tyst och visa vem du är.
Så kanske den som dömmer inte dömmer dig så hårt.
Bevara sanningen som en hemlighet.
Göm den för dem som inte vet.
Lär dig läxan och gör aldrig misstaget igen.
Så kanske du får det du önskar sen.
En riktig hjärtvän.
FRÖKEN NATT OCH DAG ÄR SÅ HET
PANG!
Med en smäll av blixtar expoloderar fröken natt och dag.
Hennes ljusa ögon har förvandlats svarta och genomborrar den som orsakat explosionen.
PANG!
Orden spottas ut ur hennes tillsnörpta mun och mottagaren flackar osäckert med blicken.
Fröken är så förbannat het, med ett temperament som exploderar med brinnande stjärnor och eldflammor.
Orden vassa och rösten hård.
PANG!
Nu expolderade fröken igen.
Hennes skratt ekar genom rum och själar.
När fröken natt och dag är glad vibrerar luften.
Lika het som hon är när hon är förbannad, lika het är hon i glädjens stund.
PANG!
Gråten skriks ut nästan hysteriskt.
Fröken natt och dag kan inte bli ledsen lite lagom.
När den känslan exploderar är det ren och skär förtvivlan.
Tårarna rinner inte fint och diskret, dem sprutar ur hennes ögon.
Fröken ylar, jämrar sig och skriker ut sin gråt.
Fast inombords och detenda som bevisar det är dem sprutande tårarna.
PANG!
Hjärtat brinner och bultar i bröstet på fröken natt och dag.
Hon är förälskad.
Så hett upplever hon känslan.
Hela själen sjunger och hon ser på den valda med heta blickar.
Hela hon brinner av het åtrå och förälskelse.
PANG!
Hon är så het den där fröken natt och dag.
Inget lagom i känsloregistret existerar.
Allt bara exploderar, brinner hett och sen är det över lika fort som det kom.
Med en smäll av blixtar expoloderar fröken natt och dag.
Hennes ljusa ögon har förvandlats svarta och genomborrar den som orsakat explosionen.
PANG!
Orden spottas ut ur hennes tillsnörpta mun och mottagaren flackar osäckert med blicken.
Fröken är så förbannat het, med ett temperament som exploderar med brinnande stjärnor och eldflammor.
Orden vassa och rösten hård.
PANG!
Nu expolderade fröken igen.
Hennes skratt ekar genom rum och själar.
När fröken natt och dag är glad vibrerar luften.
Lika het som hon är när hon är förbannad, lika het är hon i glädjens stund.
PANG!
Gråten skriks ut nästan hysteriskt.
Fröken natt och dag kan inte bli ledsen lite lagom.
När den känslan exploderar är det ren och skär förtvivlan.
Tårarna rinner inte fint och diskret, dem sprutar ur hennes ögon.
Fröken ylar, jämrar sig och skriker ut sin gråt.
Fast inombords och detenda som bevisar det är dem sprutande tårarna.
PANG!
Hjärtat brinner och bultar i bröstet på fröken natt och dag.
Hon är förälskad.
Så hett upplever hon känslan.
Hela själen sjunger och hon ser på den valda med heta blickar.
Hela hon brinner av het åtrå och förälskelse.
PANG!
Hon är så het den där fröken natt och dag.
Inget lagom i känsloregistret existerar.
Allt bara exploderar, brinner hett och sen är det över lika fort som det kom.
FRÖKEN NATT OCH DAG OCH MJÖLK
Ibland kan fröken natt och dag känna sig som ett glas utspilld mjölk.
Blek, rinnande och överallt.
Fröken önskar att det ska vara en varsam hand som torkar upp henne.
Har varit många irriterade händer som bara torkat upp det värsta med djupa suckar.
Andra som kladdat och klaffsat runt i henne.
Men på sista tiden har det varit händer som torkat försiktigt, varsamt och kärleksfullt.
En olycka händer så lätt, skratten ekar åt eländet, när hon spills ut och tårarna av vit mjölk droppar från köksbordet.
Vips står glaset helt fyllt upp igen och livet fortsätter som vanligt.
Plötsligt är den vita mjölken vacker och inte blek, rinnande och överallt.
Blek, rinnande och överallt.
Fröken önskar att det ska vara en varsam hand som torkar upp henne.
Har varit många irriterade händer som bara torkat upp det värsta med djupa suckar.
Andra som kladdat och klaffsat runt i henne.
Men på sista tiden har det varit händer som torkat försiktigt, varsamt och kärleksfullt.
En olycka händer så lätt, skratten ekar åt eländet, när hon spills ut och tårarna av vit mjölk droppar från köksbordet.
Vips står glaset helt fyllt upp igen och livet fortsätter som vanligt.
Plötsligt är den vita mjölken vacker och inte blek, rinnande och överallt.
VARANNAN TÅR VAR GLÄDJE, VARANNAN TÅR VAR SORG
Där satt hon naken, både till kropp och själ.
Utsatt och trygg i samma stund.
Bredvid satt mannen.
Leendes, studerande och vacker.
Det var inte bara vattnet som han baddade hennes kropp med som var varmt.
Hela hans närvaro och kärlek strålade värme rakt in i hennes själ.
Känslan var obekant och den visade sig så stark att den inte gick att dölja.
Tårar trillade nerför hennes kinder.
Hon kände sig omtumlad och hennes inre var kaos.
Känslan av att bli omhändertagen var skrämmande ny.
Varannan tår var glädje.
Varannan tår var sorg.
Sorg över att det skulle behöva gå trettio år innan hon fick uppleva denna känsla.
Hur finner man sin värdighet efter att ha visat sitt innersta så uppenbart för en annan människa?
Mycket kan man dölja men när styrkan krakelerar i ett ögonblick av svaghet,
hur kan någonting någonsin bli desamma igen...
SLUTA ALDRIG PLÅGA MIG MED DIN KÄRLEK
Jag drunknar i eufori när jag drunknar i dina mörka ögon.
Kvävs för att jag tappar andan när våra blickar möts.
Smälter till en en pöl på golvet när du smälter mitt hjärta med dina vackra ord.
Får osynliga brännmärken av dina händer när du rör vid mig.
Du ger elektriska stötar med din närvaros energi.
Fast jag borde vara död av det du utsätter mig för,
är jag mer levande än någonsin.
Sluta aldrig plåga mig med din kärlek.
LONGING FOR......................................
You ripped me apart with your silent words.
I felt the icecold look through your closed eyes.
Your angry voice with your lips sealed.
A closed door and no way back.
If only you had spoken to me.
Looked me in the eyes and seen me.
I would have listened to your voice if you ever would have used it.
And a closed door is better then no door at all.
There are distance between us larger than your mind will ever understand.
If I were a mindreader, then maybe I would understand you.
Do you Know me?
Do you really know who I am?
How do you speak to someone who have lost the ears?
How do you show your self to someone who has closed the eyes for so long that they got blind?
How do you show love to someone who´s heart never been alive?
How do you open locked doors when the person on the other side has the key?
TANKAR JUST NU
Det så kallade livet porlar som den där gömda bäcken av frid.
Känns så befriande att få känna lugn och harmoni.
Saknar min älskade lilla blonda ängel och att få se henne i ögonen och tala till henne.
Att höra hennes röst och känna hennes närhet och doft.
Lycka har drabbat mig och jag njuter i fulla drag av det.
Glädje tjut som vill ut och ett sjungande hjärta i bröstet.
Men i mina svallande lyckokänslor finns ju så klart den där lilla udden av räddsla.
Låt inte allt det jag uppever bara bli som en kort romantisk dröm, där det saliga försvinner och lämnar endast minnen.
Minnen som tillslut bara existerar i tankar om det bara varit en dröm.
Jag tänker faktiskt denna gång tillåta mig att bara flyta med.
Varför inte bara tillåta mig att känna att mitt liv just nu är den där porlande, gömda bäcken av frid.
Den platsen är vacker och jag vill kunna stanna där länge och vila min själ och fylla den med friskhet.
Och framför allt dela den känslan och upplevelsen med någon speciell.
Hand i hand vi går
Jag gömmer mig i din famn om jag får
Se mig i ögonen och se mig
Jag kommer aldrig såra dig
